sjönde agöstie
Vi bjuder på detta:
Jag bär ut ett stort, STORT, Paket från posten, överlämnar till mannen som är där för att hämta det. Bakom honom i kön står en kille, i 10års åldern. Som förmodligen känner mannen med paketet:
Va ä dä för paké? Ha dö köpt familjepizza christoffer?
Förutom jobb har dagen bjudit på solsken, vilket syns över i princip hela min kropp. Folk har börjat snacka danska med mig, eftersom jag är danska flaggan personifierad numera...
Efter jobbet slängde jag mig på moppen och moppade upp till IP för att spela träningsmatch mot P15. Observera TRÄNING. För det var ungefär så vi tog det, damerna + några pojkar som fick stötta oss på grund av manfall.
Huruvida de där P15 tog det som träning eller inte vet jag inte, men jag hoppas. Förlusten (läs förnedringen) svider lite mer då, om de bara lattjade där. Fast de var faktiskt jävligt bra. Och vi inte fullt så vältränade som vi borde vara i augusti, men...det har varit en vilsam sommar iallafall.
Jag tror att min familj är kidnappad. När jag kom hem från Slöinge skulle Familjen Johansson precis sätta sig och äta. Men jag hade ingen aptit där i svettkläder blandad med bensinlukt från moppen. Så jag skulle ta en sväng till duschen först. När jag kommer tillbaka till middagsbordet 20 minuter senare är maten fortfarande orörd, bestick, glas och tallrikar ligger precis likadant som sist. Och inte en människa syns till. Fan vad skönt, då kan jag sitta naken och titta på tv och äta chokladpudding, om jag skulle vilja det.
Jag bär ut ett stort, STORT, Paket från posten, överlämnar till mannen som är där för att hämta det. Bakom honom i kön står en kille, i 10års åldern. Som förmodligen känner mannen med paketet:
Va ä dä för paké? Ha dö köpt familjepizza christoffer?
Förutom jobb har dagen bjudit på solsken, vilket syns över i princip hela min kropp. Folk har börjat snacka danska med mig, eftersom jag är danska flaggan personifierad numera...
Efter jobbet slängde jag mig på moppen och moppade upp till IP för att spela träningsmatch mot P15. Observera TRÄNING. För det var ungefär så vi tog det, damerna + några pojkar som fick stötta oss på grund av manfall.
Huruvida de där P15 tog det som träning eller inte vet jag inte, men jag hoppas. Förlusten (läs förnedringen) svider lite mer då, om de bara lattjade där. Fast de var faktiskt jävligt bra. Och vi inte fullt så vältränade som vi borde vara i augusti, men...det har varit en vilsam sommar iallafall.
Jag tror att min familj är kidnappad. När jag kom hem från Slöinge skulle Familjen Johansson precis sätta sig och äta. Men jag hade ingen aptit där i svettkläder blandad med bensinlukt från moppen. Så jag skulle ta en sväng till duschen först. När jag kommer tillbaka till middagsbordet 20 minuter senare är maten fortfarande orörd, bestick, glas och tallrikar ligger precis likadant som sist. Och inte en människa syns till. Fan vad skönt, då kan jag sitta naken och titta på tv och äta chokladpudding, om jag skulle vilja det.
Kommentarer
Trackback
