non posso smettere amare
Okej, jag vet att jag gnällt och grinat för att det här jäkla utbytet.
Men tre dagar efter att det är över så kan jag bara säg att jag definitivt inte skulle vilja vara utan det.
Jag hade förmodligen den bästa tvillingen man kan tänka sig, och järngänget var det roligaste gänget man kan tänka sig.
och det senaste tillägget på listan att-göra-innan-jag-dör är att prata flytande italienska, för det språket ger en ju gåshud.
Så, Palermo&Andrea ci vediamo alla Settembre.
Han som äter Andrea ska först göra en dusch och sen slå någonting.
Jag eter Andrea. I go make a shower and later we can it something.
De är väl typ lika grymma på engelska som vi på italienska.
Men ibland kan man inte låta bli att skratta.
Kanoteringen idag i soldiset var helt okej.
Mina biceps och triceps och alla muskler i armarna kommer
vara grandissimo efter denna dagen för nu ska vi åka och bowla.
Ciao.
superlativi di italia
I vilket fall har vi 12 italien-fria timmar idag.
Efter 5 timmars sömn åkte jag och mamma taxi chaufför och dumpade honom på en buss till köpenhamn.
Jag tänkte att det skulle bli en ta hand om mig själv dag.
Så vad passar väl bättre än att jag började med att sova några extra timmar när vi kom tillbaka.
Snart serveras det pannkakor och sen är det seriepremiär (för mig iallafall).
Fantasticissimo.
buongiorno
Det har varit tre underbara timmar innan det.
Vaken, och ensam.
för er som undrar ska vi till madde och baka sen.
De vet inte vad cookies är.
nu.
En har förmodligen åkt fast i tullen.
har jag tur har min duktigpetter ramlat av bussen eller nåt.
a domani arrivanno a svezia.
Något annat som också borde vara oundvikligt är att smygsmaka varenda godissort när man fyller på lösgodiset. Men faktum är att jag vet hur karamellerna har hamnat där och när de hamnade där, så det är inga problem.
Imorgon tänkte jag ta tjuren vid hornen eller iallafall ta kontakt med Bengt Johnson och kolla exakt hur dåligt nationella i matte B gick. Har jag tur sitter syon på sitt rum så jag kan diskutera mitt liv med henne.
Jag , och de flesta andra tvåor var väldigt välkomna på studentfest ikväll. Så roliga är 89:orna.
Så jag tänkte att vi skulle avlägga ett kollektivt löfte att inte missa en studentfest nästa år.
Jag är så taggad för trean.
För övrigt är jag förbannat trött.
avreaktion
Jag är inte riktigt på mitt gladaste humör just nu.
Varför?
Jag är riktigt irriterad på människor.
Jag blir riktigt lack på människan som ljuger och förnekar
istället för att fatta att the best friends bara försöker hjälpa.
Och jag har tillslut tappat tålamodet med människan som
har sina perioder för när det passar att vara
gulligull-kramas-hela-dan-kompis och när det krävs stora
kraftansträngningar för att ens säga hej på morgonen.
Hoe's before bro's damn it.
Always has been, always will be.
And when your childhood slips away
Tydligaste tecknet på det är att jag lyssnar på Missy Higgins - Drowning, Om och om och om igen. Non stop.
Det värsta är att jag lyckas vrida och vända på orden och textens betydelse och får den att passa mig perfekt. Som om det är mina tankar som sjungs...
Det, och så får jag gåshud av hennes röst.
Italiens (hans nya smeknamn av min icke internationella far) lya är så gott som färdig. Skulle dock inte förvåna mig om han vägrar sova där. Hur mycket jag än förstår honom, så har han faktiskt inget val. Det är min enda chans till frihet på 10 dagar.
Fast det ska inte bli så hemskt. För mig iallafall, för honom kanske. Strandsatt i Ugglarp utan kommunikationsmöjligheter med infödingarna kan ju inte vara en höjdare.
wtf
Nej, det får bli en sväng till stranden och räkna krabbor typ.
So you think you can bowl
I vilket fall tänkte jag tycka synd om min hals vid ett-tiden och ta en promenix istället för att ha idrott. Men istället blev det en vinglig och tung cykelfärd till bowlinghallen med denise på pakethållaren och niente luft i däcken.
Senast jag svingade mina klot i bowlinghallen var en blöt fredagkväll med laget i höstas. Då gick det över förväntningarna och mina motståndare var mäkta imponerade över min begåvning.
naturligtvis var jag då medveten om att det var en once in a lifetime grej, men nog trodde jag att jag hade någorlunda känsla för att kasta iväg ett jävla klot. Men när jag idag tillslut hade 120 poäng mindre än alla i närheten så gav jag upp, tack och lov var det då bara en dryg kvart kvar av vår lektion.
Men jag hade väl ungefär lika många strike:s som camilla hade bommar, vilket vill säga typ noll.
4 dagar, sen upphör mitt sociala liv i ca.10 dagar.
Den 28:e april kommer jag vara världens lyckligaste människa.
Ska plugga latin nu. Men naturligtvis ska vi först en tur till tv:n.
Förmodligen halva kvällen eller så.
klassikern.
Fast det gör jag till det mesta just nu, speciellt onsdagar 14-16.
Och ganska mycket alla eftermiddagar, alla dagar, alla veckor.
kanske är det motivationen ja, kanske är det inspirationen.
Jag är totalt omotiverad att få rullning på mitt liv, och därmed har jag inget att blogga om.
Så enkelt var det, om det ändå vore sant.
Men det är ju min grej, det är ju det jag gör, bloggar. Jag och ett par miljoner till visserligen..
Vad poängen är med detta inlägget är ju jävligt ointressant. Förmodligen är det en inre kraft som säger åt mig att skriva strunt bara för att fylla ut.
Tydligen ska jag och bröderna mina laga mat nu. Mums. Jag är för trött. Mat ska lagas med kärlek. Det kommer inte bli någon hit kan jag säg. Men ärligt talat, hur fel kan det gå med köttfärsås och makaroner? Ja, vi kör en klassiker ikväll för mamma knegar.
Är inte speciellt sugen på att pallra mig upp 06.00 imorgon, så det kan mycket väl bli en försovning. Numera även det en klassiker.
Mitt liv börjar bli mycket klassiskt. En dålig vana månne?
äntligen slut tänker ni.
another helg med skröinge
Vi var rätt flitiga ett tag med att ställa till med lagfest, men sen blev det lågsäsong.
Men får väl säg att vi tog igen allt igår.
Vad vi sen gjorde på Fajans kan man ju fråga sig.
Och varför vi sen tog en rejäl omväg till stan är ju också en fråga man kan ställa.
Blev aningen förvånad när jag öppnade väskan innan och upptäcker en liten bibel, vem hade inte blivit det.
Men sen gick ljuset upp för mig, vi fick ju den när vi tiggde kyrkokaffe. - För oss som inte hade råd med pizza.
För inte helt otippat så försvann min plånbok. Dock surprise! för den återfanns i bilen och är nu i säkert förvar hos gamle goe Janna.
Det var matöppet crew som fick ta sällskap på bussen hem eftersom det var tomt på känningar i stan igår.
Vaknade av att min rygg kokade eftersom solen hittat till Ugglarp idag. Kul tänker ni, inte alls tänkte jag för jag skulle jobba.
Sova är min högsta dröm just nu.
året var 1946
Insåg att det var längesen jag förgyllde er vardag med bilder.
Enligt planen skulle jag vart i fjällen nu. I en stuga jag hittade på Skistars realisation.
Tänk sao gött.
ready for take off
Det var väl nån gång på högstadiet man var där sist.
Allt är bara lite halvdant, i allmänhet.
Fortfarande inne i den absolut värsta, hårdaste, svettigaste perioden i hela mitt studerande liv.
Dock har jag bara fått höra att jag kommer genomlida värre.
Tack för stödet.
Dock ser vi ljuset i tunneln efter första träningen på gräs i solsken.
Så så farligt är det egentligen inte.
Jag behöver bara ladda upp innan alla vårkänslorna kommer, kanske typ möjligtvis.
rip sacco
Antar att det är bättre än en pizzeria till.
Men sushi?
http://www.facebook.com/video/video.php?v=14220970117&subj=782365117
skröinge in the skog
4 träningspass, en match, en lövbiff, en trasig elpump, en sträckt lårmuskel, en blå ankel, ett stukat finger, tusen utbrott på karin, tusen skratt åt karin, otaliga tabbar, få timmars sömn, 2 liter nyponsoppa, tio päron, hundra daggmaskar, en skabbig scoutgård, 18 huliganer på ICA, fem trafikbrott, en borttappad kamera, en upphittad kamera, brist på toalettpapper, stulet toalettpapper, en upptejpning av sofia vid pelaren, en vandalisering av fönsterluckorna och en förbannat lång och sömnig bilfärd hem.
Det får sammanfatta en helg med the new combo, Slöinge/Skrea dam. Eller som det internt heter, Skröinge.
För en gångs skull fick jag med mig kameran in i skogen (Gislaved) dock försvann den vid inflyttningen och återfanns inte förrän utflyttningen. Alltså hann jag bara med ett fåtal kort, och de är det censur på så tyvärr mina vänner.
Idag är man halvt invalid och saknar livslust. Men det är väl så det ska vara kan jag tro.
när man vill dra ett täcker över huvudet
Så släpper de bomben : Uppgiften till träningsläran ska vara inne fredagen den 4 april.
Shit majbritt, det är imorgon. Okej, det hade kanske kunnat gå, jag menar värre saker har hänt.
Trodde jag, men så letade jag upp uppgiften som jag fick för en evighet sen.
Ingenting som blir klart på en torsdagseftermiddag kan jag säg.
Så om jag inte får tillbaka livslusten som Matte B-pluggandet sugit ur mig, så kommer jag inte ha en färdig uppgift att lämna in imorgon. Goodbye MVG i Specialidrott.
Och med tanke på hur jag slitit mitt hår och gapat i ren frustration hela eftermiddagen, så kan vi säga Boungiorno G i Matte B. Fan.
För att tala om något roligare så står väskan packad och redo för träningsläger hela helgen. Så en annan kommer ju vara isolerad ute i Gislaveds djupa skogar med svettiga fotbollsstrumpor hängande ner i ansiktet när man ska sova. Man har ju vart med förr.
big changes coming up
Min frånvaro beror inte på någon internetuppkoppling.
Utan på endogena och exogena krafter och resten av kapitel sex i geografi A. Vilket dock är avklarat nu, aldrig aldrig aldrig aldrig aldrig aldrig mer geografi. Det hade vart läge att fira, om det inte hade vart så att Johanna förväntar sig en redovisning utav kejsar Titus imorgon på Latin lektionen och om jag nu lyckas få ihop det idag så blir det bara att öppna Litteraturhistoria-böckerna efter det. Om jag skulle vilja ha omväxling kan jag ju alltid plugga lite Matte B till Nationella på fredag.
Hej, jag är en uppskjutare. Nu frågar jag mig varför jag inte bara satte mig och skrev det där geografiprovet i början av november, eller varför jag inte pallrade mig till skolan fredag v.9 för att göra nationella och sen gå hem och bli helt frisk.
riktigt mycket uppskjutare är jag.
Men efter fredag så blir det lugnt. Hyffsat iallafall.
Sen kommer italianos och det blir full rulle igen.
Officiellt så sitter jag här för att plugga, men som vi alla vet så är det bara ett dåligt aprilskämt. Jag och bror sitter och shoppar laptops med mammas kreditkort (inte så exotish som det låter) och med hänsyn till min egen ekonomi så letar jag efter en vårjacka. En billig sådan.
Jag ska bli snål i år.
