aammmen durååå
karin: Haha, vadå köper du blyertspennor? Såna hittar man ju lätt på golvet.
dagens ungdom, jag säger då det.
Annars var det en utomordentligt bra dag, vi höjer monica till skyarna för att vi slipper geografin till fyra. Så istället fördrev jag tid på stan och köpte de nämna blyertspennorna, avslutade med en fika på Lounge och sen trampade jag och Engman ut till klitterbadet och lyfte skrot nån timme, sen tog vi lite avslappning. Så imorgon kan ni kalla mig kräftan kan jag säg.
sitter och tänjer smilbanden med Björn Gustavsson. Han är klockren.
Äntligen fredag säger vi när vi vaknar imorgon! Äntligen iskall morgonträning, äntligen sista jävla franskalektionen, äntligen historia redovisning och äntligen idol-kväll med tjejerna. och äntligen lite "shopping" efter plugget.
One Tree Hill nu. So long.
dagens ungdom, jag säger då det.
Annars var det en utomordentligt bra dag, vi höjer monica till skyarna för att vi slipper geografin till fyra. Så istället fördrev jag tid på stan och köpte de nämna blyertspennorna, avslutade med en fika på Lounge och sen trampade jag och Engman ut till klitterbadet och lyfte skrot nån timme, sen tog vi lite avslappning. Så imorgon kan ni kalla mig kräftan kan jag säg.
sitter och tänjer smilbanden med Björn Gustavsson. Han är klockren.
Äntligen fredag säger vi när vi vaknar imorgon! Äntligen iskall morgonträning, äntligen sista jävla franskalektionen, äntligen historia redovisning och äntligen idol-kväll med tjejerna. och äntligen lite "shopping" efter plugget.
One Tree Hill nu. So long.
"Come on and let it snow". Ouch.
För tio timmar sen bestämde jag mig.
Då fick jag för första gången riktigt jävla nog.
Det kan verkligen inte vara meningen att jag ska hata varje onsdag morgon och fredag förmiddag?
Så som jag gör.
med klumpen borttynande i magen mejlade jag syon. Så om några dagar blir det aldrig mer Franska steg 2, i det klassrummet, med den läraren och inte de förbannade läxorna heller.
Då, kommer jag äntligen att se fram emot onsdagarna precis som jag ser fram emot de andra dagarna.
Har varit hemma hela dagen idag, varför vet jag inte riktigt nu längre. men det kändes som en bra idé imorse iallafall, och när pappa väckte mig vid tolv kändes det ännu bättre. Men är det någon som frågar så har jag haft huvudvärk och ont nacken. Vilket delvis stämmer, men nog hade jag orkat mig igenom en skoldag. Men man ska aldrig utmana ödet.
Istället har jag bränt årets första julskiva och lyssnat om och om och om igen på ni vet vilken.
Har även städat mitt rum, vilket var väldigt bra för min dammallergi. Inte för att jag har någon, men hade jag haft så hade mitt rum varit rena dödsfällan.
Familjen Johansson fick precis ett väldigt bra telefonsamtal. " Hon mår bra".
Då fick jag för första gången riktigt jävla nog.
Det kan verkligen inte vara meningen att jag ska hata varje onsdag morgon och fredag förmiddag?
Så som jag gör.
med klumpen borttynande i magen mejlade jag syon. Så om några dagar blir det aldrig mer Franska steg 2, i det klassrummet, med den läraren och inte de förbannade läxorna heller.
Då, kommer jag äntligen att se fram emot onsdagarna precis som jag ser fram emot de andra dagarna.
Har varit hemma hela dagen idag, varför vet jag inte riktigt nu längre. men det kändes som en bra idé imorse iallafall, och när pappa väckte mig vid tolv kändes det ännu bättre. Men är det någon som frågar så har jag haft huvudvärk och ont nacken. Vilket delvis stämmer, men nog hade jag orkat mig igenom en skoldag. Men man ska aldrig utmana ödet.
Istället har jag bränt årets första julskiva och lyssnat om och om och om igen på ni vet vilken.
Har även städat mitt rum, vilket var väldigt bra för min dammallergi. Inte för att jag har någon, men hade jag haft så hade mitt rum varit rena dödsfällan.
Familjen Johansson fick precis ett väldigt bra telefonsamtal. " Hon mår bra".
nemos saltat sobrius / Absolut Julspex
Jag hade laddat för gårdagen sen hemkomsten från Bulgarien.
Men plötsligt, strax innan 18.00 och förfesten, försvann feststämningen eftersom jag blev lämnad ensam för att sticka till en förfest med folk jag knappt visste namnet på.
Men efter ett djupt andetag öppnade jag dörren på Folkungagatan och knäppte på charmen. och det funkade, jag blev ett med dem. Som om jag aldrig gjort något annat.
Nåja, vi ska kanske inte överdriva. Men förfesten överträffade alla förväntningar och det blev bara bättre.
En cykeltur in till julspex som kunde slutat i katastrof flera gånger eftersom vägen oftast var för smal för både mig och Sanna.
men dit kom vi, och vi skrattade och vi klappade och vi skrek. Och vi njöt! För att citera Miamiboy: "fan vad klockrent!"
Tillbaka till folkungagatan och denna gången fler känningar. Det var en hel del dans i det där huset, kanske stod jag för det mesta själv men som sagt jag dansar aldrig nykter så det gäller att passa på och jag har en viss benägenhet att rycka med mig andra i mina tokiga rörelser så förhoppningsvis roade jag övriga gäster också.
Grand var precis så där som det bara är på julspex, knökat med folk som dansar någon slags parningsdans som går ut på att knuffa ut alla andra från dansgolvet, mycket löv in the air såklart och ännu mer svett än förra året. Med andra ord, det var lyckat. Ingen hade förväntad sig en vanlig feststämning, det var Julspex-stämning.
Nästan sist ut från Grand och absolut sist hem från stan så blev det sänggång efter tre någon gång. En liten tupplur senare ringde klockan och förkunnade att Monica och geografiboken väntade på mig i sal 208 kl. 8.00.
Med ett väl dolt leende på läpparna hoppade jag i de där kläderna som man inte borde bli sedd offentligt i (inte HP-tröjan dock). Promenaden till bussen gjorde ett tappert försök att pigga upp mig, men misslyckades. Som det mesta annat idag. men trots omänsklig trötthet och lite pinsamma möten så var det inte helt oväntat väldigt roande. Det enda som inte var så roande var spylukten vid toaletterna, men det är sånt man får räkna med dagar som denna.
tack för julspex -07 .
Men plötsligt, strax innan 18.00 och förfesten, försvann feststämningen eftersom jag blev lämnad ensam för att sticka till en förfest med folk jag knappt visste namnet på.
Men efter ett djupt andetag öppnade jag dörren på Folkungagatan och knäppte på charmen. och det funkade, jag blev ett med dem. Som om jag aldrig gjort något annat.
Nåja, vi ska kanske inte överdriva. Men förfesten överträffade alla förväntningar och det blev bara bättre.
En cykeltur in till julspex som kunde slutat i katastrof flera gånger eftersom vägen oftast var för smal för både mig och Sanna.
men dit kom vi, och vi skrattade och vi klappade och vi skrek. Och vi njöt! För att citera Miamiboy: "fan vad klockrent!"
Tillbaka till folkungagatan och denna gången fler känningar. Det var en hel del dans i det där huset, kanske stod jag för det mesta själv men som sagt jag dansar aldrig nykter så det gäller att passa på och jag har en viss benägenhet att rycka med mig andra i mina tokiga rörelser så förhoppningsvis roade jag övriga gäster också.
Grand var precis så där som det bara är på julspex, knökat med folk som dansar någon slags parningsdans som går ut på att knuffa ut alla andra från dansgolvet, mycket löv in the air såklart och ännu mer svett än förra året. Med andra ord, det var lyckat. Ingen hade förväntad sig en vanlig feststämning, det var Julspex-stämning.
Nästan sist ut från Grand och absolut sist hem från stan så blev det sänggång efter tre någon gång. En liten tupplur senare ringde klockan och förkunnade att Monica och geografiboken väntade på mig i sal 208 kl. 8.00.
Med ett väl dolt leende på läpparna hoppade jag i de där kläderna som man inte borde bli sedd offentligt i (inte HP-tröjan dock). Promenaden till bussen gjorde ett tappert försök att pigga upp mig, men misslyckades. Som det mesta annat idag. men trots omänsklig trötthet och lite pinsamma möten så var det inte helt oväntat väldigt roande. Det enda som inte var så roande var spylukten vid toaletterna, men det är sånt man får räkna med dagar som denna.
tack för julspex -07 .
valet var enkelt
Don't be too fat, or too thin, or too dark, or too light; don't be too sexual, or too chaste, or too smart, or too dumb. Be yourself. But make sure you fit in.
make sure you fit in
Jag vet var du är, jag kan ringa dej
Men jag känner mej osäker på mej
Du kanske har nån annan, vad vet jag?
Visst blir det väl min tur, en dag
Tapetklister...I mitt hår!
japp, det är förändringarnas tid i Ugglarp och idag drogs jag in i det. Bokstavligen.
Skulle hjälpa mamma med de sista tapeterna ovanför trappan.
Jag har aldrig varit speciellt händig, och har absolut alltid varit en aning klantig.
Så det sluta med att tapeten hamna på sned och jag fick den klibbiga tapeten över huvudet.
Eftersom det är fredag utan Madde på hemmaplan så fick det bli en ensam fredag, så jag brydde mig inte om att stressa in i duschen för att bli ren. Vilket jag ångrar nu, eftersom det visat sig att jag har tapetklister inte bara i hårfästet utan på armhåret också, och det gör riktigt ont.
I brist på bättre göra så löste jag och bror lite quiz på facebook innan. Jag lurade in han på never-ending-quizet. Det tog en dryg halvtimme för han att fatta att det verkligen var ett quiz utan slut.
Ska bestämma mig nu för om jag ska kolla Sällskapsresan eller One Tree Hill resten av den här aftonen.
Vilket lockar mig mest? "Ae, man var ju nykter imorse men nu börjar det ordna upp sig!"
eller ""I don't really smoke, I just figured since Nathan and I broke up I got room for a new bad habit."
Men jag känner mej osäker på mej
Du kanske har nån annan, vad vet jag?
Visst blir det väl min tur, en dag
Tapetklister...I mitt hår!
japp, det är förändringarnas tid i Ugglarp och idag drogs jag in i det. Bokstavligen.
Skulle hjälpa mamma med de sista tapeterna ovanför trappan.
Jag har aldrig varit speciellt händig, och har absolut alltid varit en aning klantig.
Så det sluta med att tapeten hamna på sned och jag fick den klibbiga tapeten över huvudet.
Eftersom det är fredag utan Madde på hemmaplan så fick det bli en ensam fredag, så jag brydde mig inte om att stressa in i duschen för att bli ren. Vilket jag ångrar nu, eftersom det visat sig att jag har tapetklister inte bara i hårfästet utan på armhåret också, och det gör riktigt ont.
I brist på bättre göra så löste jag och bror lite quiz på facebook innan. Jag lurade in han på never-ending-quizet. Det tog en dryg halvtimme för han att fatta att det verkligen var ett quiz utan slut.
Ska bestämma mig nu för om jag ska kolla Sällskapsresan eller One Tree Hill resten av den här aftonen.
Vilket lockar mig mest? "Ae, man var ju nykter imorse men nu börjar det ordna upp sig!"
eller ""I don't really smoke, I just figured since Nathan and I broke up I got room for a new bad habit."
kanske inte för att någon ska känna sig träffad. Eller förresten gör det.
The dawn is breaking
A light shining through
You're barely waking
And I'm tangled up in you
I'm open, you're closed
Where I follow, you'll go
I worry I won't see your face
Light up again
Even the best fall down sometime
Even the wrong words seem to rhyme
Out of the doubt that fills my mind
I somehow find
You and I collide
I'm quiet, you know
You make a first impression
I've found I'm scared to know I'm always on your mind
A light shining through
You're barely waking
And I'm tangled up in you
I'm open, you're closed
Where I follow, you'll go
I worry I won't see your face
Light up again
Even the best fall down sometime
Even the wrong words seem to rhyme
Out of the doubt that fills my mind
I somehow find
You and I collide
I'm quiet, you know
You make a first impression
I've found I'm scared to know I'm always on your mind
ganska mycket har hänt sedan 99
once again så lyckades jag skriva ett sånt där klämkäckt inlägg. Och glömma publicera.
jag är trött och lack idag så ni får nöja er med detta:
I fortsättningen slutar min dag 14.25.
Ingen mer geografi på torsdagseftermiddagarna.
Applåder, Applåder.
Pungade ut 700 spänn för julspex + grand idag. Nu får det fan bli århundradets fest annars hoppar jag i Ätran.
Skämt åsido, men ju fler vi är desto högre skratt kommer höras från andra radens högra halva.
I brist på vanligt plugg (finally har provvågen ebbat ut) så ska jag plugga in 2000-talet med Ken nu.
Kanske får ni höra den på måndag.
Eller Gasen i botten, vi får se.
jag är trött och lack idag så ni får nöja er med detta:
I fortsättningen slutar min dag 14.25.
Ingen mer geografi på torsdagseftermiddagarna.
Applåder, Applåder.
Pungade ut 700 spänn för julspex + grand idag. Nu får det fan bli århundradets fest annars hoppar jag i Ätran.
Skämt åsido, men ju fler vi är desto högre skratt kommer höras från andra radens högra halva.
I brist på vanligt plugg (finally har provvågen ebbat ut) så ska jag plugga in 2000-talet med Ken nu.
Kanske får ni höra den på måndag.
Eller Gasen i botten, vi får se.
E du skev i hjärnan ellä?
tack vare min teater och fantasi och Monicas godtrogenhet så slapp jag och Denise undan geografi-redovisning. jag slutar aldrig att imponeras av mig själv.
Skämt åsido.
Som om jag inte får nog av fotboll annars så fick Karin med mig som åskådare till fotbollen efter skolan. Jag lyckades pricka in helt rätt dag för sådan aktivitet eftersom det var schtekar-klasserna som spelade.
Dock var det inte så vidare trevligt när ettakladdaren fick hela sin knäskål förflyttad till helt fel ställe.
Men han höll skenet uppe i väntan på ambulansen, så jag och karin fick en ny favviz.
Jag tror inte vi är bra för varandra, vi blir så fruktansvärt skeva i skallen när vi umgås.
Nu ska jag vara lite huslig och fixa krubb till min heldag i kombihallen, halmstad imorgon.
Det blir ännu mera fotboll då. Upp med handen ni som är förvånade.Trodde väl det.
men det ska faktiskt bli riktigt jävla roligt.
Vi ska ladda upp med
Det är så skönt nu.
Att du slipper oroa dem som har oroats.
Du kanske inte förstår nu.
Men någon gång kommer du fatta att de räddade ditt liv.
Du hade kunnat missa så mycket mer, än ett julspex.
Du hade kunnat missa allt som komma skall.
otippade gäster
Jag var på grand igår.
hamza var på grand igår.
Det är stort.
det kan ha varit hans bror som ser likadan ut.
hamza var på grand igår.
Det är stort.
det kan ha varit hans bror som ser likadan ut.
håll dig på avstånd
Inga större skandaler från igår som har uppdagats de senaste timmarna.
Jag bockar och bugar.
Mina naglar är brutna och spruckna allihop, och det har samlats en svart rand under var och en. Mitt hår är strävt och fett på samma gång, börjar få en orange nyans nästan.
Den stora kända HP-tröjan har suttit på sen jag kom hem inatt, den bidrar starkt till lukten som förföljer mig.
Det är jag, det är jag som luktar illa.
Plus att jag börjar få tillbaka aptiten.
Nu blir det naturligtvis AA (kan misstolkas, men just idag var det andra avenyn..) sen en välbehövlig dusch med bodyscrub och fotpeeling och ansiktsmask. Allt för att få tillbaka människolukten. Sedan mammas mat, och det är ju inte vilken mat som helst. Det är världens bästa mat.
Jag bockar och bugar.
Mina naglar är brutna och spruckna allihop, och det har samlats en svart rand under var och en. Mitt hår är strävt och fett på samma gång, börjar få en orange nyans nästan.
Den stora kända HP-tröjan har suttit på sen jag kom hem inatt, den bidrar starkt till lukten som förföljer mig.
Det är jag, det är jag som luktar illa.
Plus att jag börjar få tillbaka aptiten.
Nu blir det naturligtvis AA (kan misstolkas, men just idag var det andra avenyn..) sen en välbehövlig dusch med bodyscrub och fotpeeling och ansiktsmask. Allt för att få tillbaka människolukten. Sedan mammas mat, och det är ju inte vilken mat som helst. Det är världens bästa mat.
Årsfest
Jag vakna med huvudvärk och sten i mitt bröst
Jag vet ingen tröst, jag måste sluta be till min törst
För det som kändes jobbigt känns nu dubbelt så svårt
Och hur illa betedde jag mig på klubben igår?
Det var bra igår.
kanske lite för bra emellanåt.
Återigen var det damerna som dansade vildast på stolarna i Asige Bygdegård..
Återigen var det vingligt fram till scenen för att ta emot träningspris.
Så då kunde man tro att jag skulle klara andra gången galant.
Årets bästa spelare.
Årets sämsta tacktal.
Jag gjorde en Matilda Hjalte och dansade för vilt så det slutade i en duns på golvet.
Men någon annan dunsade hårdare i golvet och sen var feststämningen borta.
Som på beställning kom en taxi och körde oss till möjligheternas stad, Falkenberg.
Efter för många toner i schlagerbaren och för många vändor mellan Grand och Zätas så låter jag som en kraxande jag vet inte vad och försöker undvika all belastning på fötterna eftersom de skriker efter vila.
Man är inte ärlig när man är full.
jag tänkte att jag inte ville åka hem, att en sån bra kväll aldrig borde ta slut. Men så kom jag på att såna bra kvällar måste ta slut.
Annars hade jag inte suttit här idag och kunnat konstatera att ingen har så kul som Slöinge GoIF på fest, och inget lag är så bra som familjen D.
Familjen D, Familjen D kom till Slöinge IP så får ni se
Familjen D, Familjen D
Vi åkte ur fyran, vi är bara roliga på yran.
Familjen D, Familjen D.
Ett av kvällens bästa citat:
-Har säsongen gått bra för damerna?
Ett gäng överförfriskade tjejer vid bord nr.5 börjar sjunga:
-För the botten is nådd, Hur långt kan man gå?Hur lågt kan man sjunka?Hur kassa kan man va?
Jag vet ingen tröst, jag måste sluta be till min törst
För det som kändes jobbigt känns nu dubbelt så svårt
Och hur illa betedde jag mig på klubben igår?
Det var bra igår.
kanske lite för bra emellanåt.
Återigen var det damerna som dansade vildast på stolarna i Asige Bygdegård..
Återigen var det vingligt fram till scenen för att ta emot träningspris.
Så då kunde man tro att jag skulle klara andra gången galant.
Årets bästa spelare.
Årets sämsta tacktal.
Jag gjorde en Matilda Hjalte och dansade för vilt så det slutade i en duns på golvet.
Men någon annan dunsade hårdare i golvet och sen var feststämningen borta.
Som på beställning kom en taxi och körde oss till möjligheternas stad, Falkenberg.
Efter för många toner i schlagerbaren och för många vändor mellan Grand och Zätas så låter jag som en kraxande jag vet inte vad och försöker undvika all belastning på fötterna eftersom de skriker efter vila.
Man är inte ärlig när man är full.
jag tänkte att jag inte ville åka hem, att en sån bra kväll aldrig borde ta slut. Men så kom jag på att såna bra kvällar måste ta slut.
Annars hade jag inte suttit här idag och kunnat konstatera att ingen har så kul som Slöinge GoIF på fest, och inget lag är så bra som familjen D.
Familjen D, Familjen D kom till Slöinge IP så får ni se
Familjen D, Familjen D
Vi åkte ur fyran, vi är bara roliga på yran.
Familjen D, Familjen D.
Ett av kvällens bästa citat:
-Har säsongen gått bra för damerna?
Ett gäng överförfriskade tjejer vid bord nr.5 börjar sjunga:
-För the botten is nådd, Hur långt kan man gå?Hur lågt kan man sjunka?Hur kassa kan man va?
Den säger mer än massa ord
Jag hade nästan glömt bort det, men:
Sara har även begåvats med talangen att förstå mina skämt.
Sara är våran Spaningsledare.
Vi har bildat världens absolut bästa Spionliga.Vi är bäst.Helt enkelt bäst.På att spionera på små lyckliga personer.Självklart lyckas vi alltid bäst med detta.Men det är inte den enda bäst-talang vi sitter inne med.Vi är nämligen rena naturbegåvningarna inom bedömningskretsarna.
Bäst är inget man kämpar för att bli.Det är något man föds till.Och något man kämpar för att fortsätta vara.
Vi var outstanding redan då.
Det är ingen slump att folk tycker vi är lika. Man blir ju som man umgås. Aight
Det påminde mig om den där tiden när matsalen var vår scen. När känslor ibland kunde vara så överdrivet överspelade. När varje millimeter av skolan var hemma.
- Vi hade kunnat få till en scen i matsalen nu med, om vi inte brytt oss så mycket om vad natur- och samhällstreorna tycker. Vi hade kunnat inbilla oss att vi var hopplöst förälskade i någon halvskabbig, okänd, blyg kille, om vi inte redan var det. Vi hade kunnat känna oss hemma på hela skolan om vi inte tillbringat all ledig tid i de blå sofforna.
Sara har även begåvats med talangen att förstå mina skämt.
Sara är våran Spaningsledare.
Vi har bildat världens absolut bästa Spionliga.Vi är bäst.Helt enkelt bäst.På att spionera på små lyckliga personer.Självklart lyckas vi alltid bäst med detta.Men det är inte den enda bäst-talang vi sitter inne med.Vi är nämligen rena naturbegåvningarna inom bedömningskretsarna.
Bäst är inget man kämpar för att bli.Det är något man föds till.Och något man kämpar för att fortsätta vara.
Vi var outstanding redan då.
Det är ingen slump att folk tycker vi är lika. Man blir ju som man umgås. Aight
Det påminde mig om den där tiden när matsalen var vår scen. När känslor ibland kunde vara så överdrivet överspelade. När varje millimeter av skolan var hemma.
- Vi hade kunnat få till en scen i matsalen nu med, om vi inte brytt oss så mycket om vad natur- och samhällstreorna tycker. Vi hade kunnat inbilla oss att vi var hopplöst förälskade i någon halvskabbig, okänd, blyg kille, om vi inte redan var det. Vi hade kunnat känna oss hemma på hela skolan om vi inte tillbringat all ledig tid i de blå sofforna.
lill-lördag
Okej, dagen blev väl aningen bättre. Fortfarande nåt som pockar på uppmärksamhet i bakhuvudet och drar ner tempot och humöret så fort det får chansen.
Men det var onsdag, och då har vi alltid fullt upp så vi hann inte med så mycket tänkande i skolan idag.
Efter en svinkall fotbollsträning satte jag mig för att vänta på bussen. Det skulle jag aldrig gjort, jag var en isbit efter det.
För en gång skull önskade jag att bussen aldrig skulle komma fram till vassviksvägen så jag kunde hoppa av.
Det lockade inte med plugg och ännu mera träning. Men plugg blev det, och framgångsrikt sådant.
Bettan Jensnäs måste älska mig efter det här.
Sen iväg och träna bort träningsvärken. Det ska tydligen vara det enda som hjälper, och jag vet inte... nog gnäller varenda muskel efter minsta rörelse fortfarande. Tur att det är ännu mera träning imorgon. IRONI.
jag håller blicken fäst vid dumburken så jag slipper se den förbannade religionsuppgiften på bänken. Jag skriver och skriver och raderar och raderar, hur jag än gör så säger jag bara emot mig själv. Jävla flumm-ämne.
Klockan är mycket för en i min ålder. Godnatt. Lill-lördag my ass.
Men det var onsdag, och då har vi alltid fullt upp så vi hann inte med så mycket tänkande i skolan idag.
Efter en svinkall fotbollsträning satte jag mig för att vänta på bussen. Det skulle jag aldrig gjort, jag var en isbit efter det.
För en gång skull önskade jag att bussen aldrig skulle komma fram till vassviksvägen så jag kunde hoppa av.
Det lockade inte med plugg och ännu mera träning. Men plugg blev det, och framgångsrikt sådant.
Bettan Jensnäs måste älska mig efter det här.
Sen iväg och träna bort träningsvärken. Det ska tydligen vara det enda som hjälper, och jag vet inte... nog gnäller varenda muskel efter minsta rörelse fortfarande. Tur att det är ännu mera träning imorgon. IRONI.
jag håller blicken fäst vid dumburken så jag slipper se den förbannade religionsuppgiften på bänken. Jag skriver och skriver och raderar och raderar, hur jag än gör så säger jag bara emot mig själv. Jävla flumm-ämne.
Klockan är mycket för en i min ålder. Godnatt. Lill-lördag my ass.
det händer bara alla andra
har suttit och dreglat över resekataloger hela eftermiddagen så vid detta laget är jag halvvägs till Rhodos.
samtidigt som de där två snart är på hemmaplan med världens bränna. Åh ja tack. Rhodos Beach Hotel 2008, jag är så där.
Blev hastigt avbruten i mitt bokande och efter vår värsta, men absolut viktigaste promenad tappade jag suget, på det mesta. Orkar inte med detta, datorfläkten, och tangenternas knattrande längre, och socialiseringen. Det får bli sängen nu. Så hoppas vi att vi vaknar upp till en mycket, mycket, mycket bättre dag imorgon.
Låt mig få höra skrattet igen.
Låt mig få se er tetas igen.
Vad fan ska vi ta oss till annars?
samtidigt som de där två snart är på hemmaplan med världens bränna. Åh ja tack. Rhodos Beach Hotel 2008, jag är så där.
Blev hastigt avbruten i mitt bokande och efter vår värsta, men absolut viktigaste promenad tappade jag suget, på det mesta. Orkar inte med detta, datorfläkten, och tangenternas knattrande längre, och socialiseringen. Det får bli sängen nu. Så hoppas vi att vi vaknar upp till en mycket, mycket, mycket bättre dag imorgon.
Låt mig få höra skrattet igen.
Låt mig få se er tetas igen.
Vad fan ska vi ta oss till annars?
Hoppa, skutta, sparka
ja, jag vet. Det är inte likt mig, inte likt mig alls faktiskt.
Men här är jag, kvart över tio. På en måndag!
Nyduschad och mätt så fräschare blir jag inte. Sen om min lila morgonrock och min urtvättade HP t-shirt drar ner det lite är ju en annan sak.
En bra dag i skolan idag, en snabb åtta till fyra dag. Måndag till ära blev det frulle med världens bästa karlsson i KK, sen små men ack så viktiga framsteg i historia-arbetet, sen en hälsosam håltimme med det allra bästa folket (omognaste?) samhälls(treorna)folket.
Tycker det är värt att nämna att jag officiellt är vän med Hamza, och syokonsulenten. fast det är ju bara för jennys skull.
Jag hatade friskis&svettis. OBS!hatade. Min koordination och taktkänsla har aldrig varit vad den borde, detta plus att min kondis fortfarande är på skalan minus gjorde att jag inte såg fram emot ett hoppis&skuttis pass på idrotten med ett riktigt F&S-PRO. Men se på fan, trots att jag tyckte mig skymta ett flin hos ledaren när hon granskade mina rörelser (eller försök till sådana) och trots att jag trodde jag skulle bryta ihop efter alldeles för mycket konditionsträning och trots att jag vanligtvis aldrig håller takten (nykter) så stod jag med ett leende på läpparna när applåderna ekade, ja alltså inte applåder till mig.
nu ska vi inte sträcka oss så långt och utmana ödet och säga att jag är på plats i hjortsbergshallen kommande veckor när det beger sig. Men visst, sure, fine jag resignerar. Jag är charmad.
Om jag nu lyckas ta mig till sängen trots spaghetti-ben och mördande träningsvärk överallt annars så ska det bli riktigt trevligt att sova.
fanFAR för pappsen.
Lördagkvällen var precis vad jag behövde. De tjejerna lyckas alltid imponera, även när de är så trötta så de skulle kunna lägga sig och sova på gatan.
Det är söndag, 11/11. Det är Fars dag, vilket alltid är överdrivet överskattat här på hemmaplan.
När vi nämnde det för pappa innan i veckan sa han bara "men fars dag är väl nån gång på våren?" Han bryr sig inte om vi bara låter dagen passera. Men han lyckas ändå inte dölja att hela hans tillvaro får guldkant när vi kommer med paket och dukar upp med laxtallrik från Laxbutiken på kvällskvisten. Det kommer bli så i år igen.
Och det är väl bara mysigt och bra för familjefriden.
Däremot är jag inte så sugen på att med världens förkylning och ambitionsnivån i botten sätta mig i en bil med mor, far och karlpedal och åka alldeles för långt in i skogen för att träffa mostrar och morbröder och en morfar. Inget fel på dem, absolut inte. Det är bara uppdelningen som inte lockar, jag har alltid varit stark motståndare mot barnbord. Ännu mer på senare år när kusinerna i min ålder bor 50 meter från det där barnbordet, och flyr hem så fort maten är uppäten. Vad som är kvar är jag, min lillebror och alldeles för små kusiner som självklart är roande den första timmen, men inte i fem timmar. Och det är definitivt inte roande att spela fia med knuff i fem timmar.
Så i år svek jag kära mor. Åh, jag hatar skuldkänslor. Sa tack men nej tack och satte mig här medans hon vimsar runt här och hon säger att det inte är hon vi ska tänka på, det är morfar. Men jag känner dig Kina, ditt irriterande gapande på kalle, och det är alla andras fel att ni aldrig kommer iväg, tyder bara på en sak : I let you down.
Förlåt, jag ska gottgöra dig på mors dag. Då ska jag bojkotta kalaset hos farmor, bara för din skull.
Det är söndag, 11/11. Det är Fars dag, vilket alltid är överdrivet överskattat här på hemmaplan.
När vi nämnde det för pappa innan i veckan sa han bara "men fars dag är väl nån gång på våren?" Han bryr sig inte om vi bara låter dagen passera. Men han lyckas ändå inte dölja att hela hans tillvaro får guldkant när vi kommer med paket och dukar upp med laxtallrik från Laxbutiken på kvällskvisten. Det kommer bli så i år igen.
Och det är väl bara mysigt och bra för familjefriden.
Däremot är jag inte så sugen på att med världens förkylning och ambitionsnivån i botten sätta mig i en bil med mor, far och karlpedal och åka alldeles för långt in i skogen för att träffa mostrar och morbröder och en morfar. Inget fel på dem, absolut inte. Det är bara uppdelningen som inte lockar, jag har alltid varit stark motståndare mot barnbord. Ännu mer på senare år när kusinerna i min ålder bor 50 meter från det där barnbordet, och flyr hem så fort maten är uppäten. Vad som är kvar är jag, min lillebror och alldeles för små kusiner som självklart är roande den första timmen, men inte i fem timmar. Och det är definitivt inte roande att spela fia med knuff i fem timmar.
Så i år svek jag kära mor. Åh, jag hatar skuldkänslor. Sa tack men nej tack och satte mig här medans hon vimsar runt här och hon säger att det inte är hon vi ska tänka på, det är morfar. Men jag känner dig Kina, ditt irriterande gapande på kalle, och det är alla andras fel att ni aldrig kommer iväg, tyder bara på en sak : I let you down.
Förlåt, jag ska gottgöra dig på mors dag. Då ska jag bojkotta kalaset hos farmor, bara för din skull.
antipiratbyrån
Det är tvära kast idag.
Vaknade 1,5 timme försent imorse. Kusinerna Johansson skulle plåtas kl.11.
Kvart i 11 vaknade syskonen i detta huset och såg ut som vrak allihop.
Men bara ett par minuter för sent var vi på plats på stranden, i alldeles för lite kläder.
Strand är sommar, bikini och fesljumna vattenflaskor. Inte november, ljusa skjortor och fruset snor i näsan.
Men det var det idag. Så efter att vi pinat oss igenom nån timme på en skuggig klippa på Salleberget skyndade vi oss hem till varm mat.
som om det där aldrig hänt så sitter jag nu med en tallrik sommar framför mig i shorts, fotbollsockar och linne.
Ärligt talat hade jag mycket väl kunnat tänka mig att sitta kvar så hela kvällen, och vara ännu mer inaktiv än igår. Men tydligen passar det sig inte. Så jag får väl sörpla i mig den sista smälta glassen och ta tag i kvällens schema.
Det verkar som att jag missade nåt igår iallafall. Otippat.
men det var för mycket lammkött där för min smak. säger hon som är en av de yngsta tvåorna.
Men ni vet ju vad det är för kött jag vill ha, så fråga inte.
(Det där lät väldigt mycket JennyLB, "vad det är för kött jag vill ha")
Shit, jag måste börja skriva normala metaforer.
man är aldrig för gammal för att busringa.
Ska du med och träna på måndag eller? tjockis.
Vaknade 1,5 timme försent imorse. Kusinerna Johansson skulle plåtas kl.11.
Kvart i 11 vaknade syskonen i detta huset och såg ut som vrak allihop.
Men bara ett par minuter för sent var vi på plats på stranden, i alldeles för lite kläder.
Strand är sommar, bikini och fesljumna vattenflaskor. Inte november, ljusa skjortor och fruset snor i näsan.
Men det var det idag. Så efter att vi pinat oss igenom nån timme på en skuggig klippa på Salleberget skyndade vi oss hem till varm mat.
som om det där aldrig hänt så sitter jag nu med en tallrik sommar framför mig i shorts, fotbollsockar och linne.
Ärligt talat hade jag mycket väl kunnat tänka mig att sitta kvar så hela kvällen, och vara ännu mer inaktiv än igår. Men tydligen passar det sig inte. Så jag får väl sörpla i mig den sista smälta glassen och ta tag i kvällens schema.
Det verkar som att jag missade nåt igår iallafall. Otippat.
men det var för mycket lammkött där för min smak. säger hon som är en av de yngsta tvåorna.
Men ni vet ju vad det är för kött jag vill ha, så fråga inte.
(Det där lät väldigt mycket JennyLB, "vad det är för kött jag vill ha")
Shit, jag måste börja skriva normala metaforer.
man är aldrig för gammal för att busringa.
Ska du med och träna på måndag eller? tjockis.
Det historiska inlägget
Det är en ära att få dela detta ögonblick med er kära läsare.
Vi kommer minnas detta inlägget som det historiska inlägget, därav den konkreta rubriken.
Det skrivs från det nya NK i Ugglarp. ja alltså, nya kontoret. Vi lever i en förändring gott folk.
Det är fredag och det är fest så vi ska inte bli långdragna med att förklara allt. Känn er bara ärade.
Det har varit enorm beslutsångest idag. Gymnasiefesten är anledning.
Först ångest för att jag inte fått sålt några biljetter, och när jag väl fick sålt dem så ville jag hellre ha idolkväll med de andra som inte heller skulle gå. Men oj, vad det lockade med fest när jag satte mig på bussen hem.
Men nej. Det kommer ju inte vara brist på kvinnfolk där direkt. Men det är ju inte dem som lockar mest.Och det där lilla extra fattas ikväll. Så det blir skruttomobilen med broder till kohagen där värdinnan och hästhagen-tjejen väntar med godis, vatten och Idol. De vet vad jag vill ha ikväll helt enkelt.
Det har också varit en lärorik dag. Jag insåg att jag har en dold talang, jag är en sjuhelsikes försäljare. Eller åtminstone påfrestande. Så efter student '09 ska jag skicka iväg arbetsansökan till Telenor, och sen kommer jag stå och tjata hål i huvudet på folk vid gekås utgång.
Nåt annat roande var att jag och Emma äntligen tog tag i vårt arbete och skulle cykla till Falkagård för att fotografera. Eh, hur kommer man dit? Emma var vilse redan vid Stålboms, jag tog oss till järnvägen. Och vi trampade och trampade och vi kände på oss att snart dyker det upp skabbiga lägenheter. Men när vi passerat Beranders färg och började ana Factory Outlet en bit fram vände vi och cyklade tillbaka mot järnvägsövergången, som vi tydligen aldrig skulle korsat. Men tillslut kom vi till det fruktade Falka, men vi kom välbehållna till skolan igen utan att ha stött på F.O.G. Dock blev vi lite nervösa ett tag när jag stod och zoomade in en albansk flagga som hängde utanför ett hus, och plötsligt drar någon bort gardinen och allt jag ser är två rynkade ögonbryn på en nysvensk.
Vi kommer minnas detta inlägget som det historiska inlägget, därav den konkreta rubriken.
Det skrivs från det nya NK i Ugglarp. ja alltså, nya kontoret. Vi lever i en förändring gott folk.
Det är fredag och det är fest så vi ska inte bli långdragna med att förklara allt. Känn er bara ärade.
Det har varit enorm beslutsångest idag. Gymnasiefesten är anledning.
Först ångest för att jag inte fått sålt några biljetter, och när jag väl fick sålt dem så ville jag hellre ha idolkväll med de andra som inte heller skulle gå. Men oj, vad det lockade med fest när jag satte mig på bussen hem.
Men nej. Det kommer ju inte vara brist på kvinnfolk där direkt. Men det är ju inte dem som lockar mest.Och det där lilla extra fattas ikväll. Så det blir skruttomobilen med broder till kohagen där värdinnan och hästhagen-tjejen väntar med godis, vatten och Idol. De vet vad jag vill ha ikväll helt enkelt.
Det har också varit en lärorik dag. Jag insåg att jag har en dold talang, jag är en sjuhelsikes försäljare. Eller åtminstone påfrestande. Så efter student '09 ska jag skicka iväg arbetsansökan till Telenor, och sen kommer jag stå och tjata hål i huvudet på folk vid gekås utgång.
Nåt annat roande var att jag och Emma äntligen tog tag i vårt arbete och skulle cykla till Falkagård för att fotografera. Eh, hur kommer man dit? Emma var vilse redan vid Stålboms, jag tog oss till järnvägen. Och vi trampade och trampade och vi kände på oss att snart dyker det upp skabbiga lägenheter. Men när vi passerat Beranders färg och började ana Factory Outlet en bit fram vände vi och cyklade tillbaka mot järnvägsövergången, som vi tydligen aldrig skulle korsat. Men tillslut kom vi till det fruktade Falka, men vi kom välbehållna till skolan igen utan att ha stött på F.O.G. Dock blev vi lite nervösa ett tag när jag stod och zoomade in en albansk flagga som hängde utanför ett hus, och plötsligt drar någon bort gardinen och allt jag ser är två rynkade ögonbryn på en nysvensk.
idas privata luciakröning '07
hallands nyheters årliga förnedring har dragit igång.
Dock kom ingen av luciakandidaterna som nån chock. Eller också var vi inte så kräsna efter förra året.
Iallafall så har jag lyssnat mig igenom varenda en, med en viss förhoppning om en lika roande upplevelse som för ett år sedan då jag inte hann igenom alla utan fastnade på kandidat 5, 6 nånting, och skrattade. ja , jag vet -Känslokallt.. Men tillräckligt roligt för att jag i ett helt år haft roligt åt hennes sånginsats.
Jag levde mig in i rollen som Kishti Tomita. Lyssnade igenom alla en gång. Eliminerade alltför ljusa stämmor, allt för hackiga stämmor och de(n) stackarn man hörde höll på att dö av nervositet. Jag hoppas iallafall att det var nervositet.
trean blev ett wildcard och tog sig vidare till omgång två. Också hon där som blev söt alabama på kortet (otippat enligt eve som tycker hon är rälig) halka med på ett bananskal.
Men inte helt otippat stod vi där med tre estet/musik tjejer i finalen, varav en varit förhandsfavorit sen 2005.
Nog för att det gav en personlig klang till sången, men jag har aldrig gillat läspande inom musikbranchen, och sen valde jag bara med hjärtat. En förhandsfavorit är trots allt en favorit.
Så hatten av för Erika Wallenäs. Du vann min högt beaktade röst.
Dock kom ingen av luciakandidaterna som nån chock. Eller också var vi inte så kräsna efter förra året.
Iallafall så har jag lyssnat mig igenom varenda en, med en viss förhoppning om en lika roande upplevelse som för ett år sedan då jag inte hann igenom alla utan fastnade på kandidat 5, 6 nånting, och skrattade. ja , jag vet -Känslokallt.. Men tillräckligt roligt för att jag i ett helt år haft roligt åt hennes sånginsats.
Jag levde mig in i rollen som Kishti Tomita. Lyssnade igenom alla en gång. Eliminerade alltför ljusa stämmor, allt för hackiga stämmor och de(n) stackarn man hörde höll på att dö av nervositet. Jag hoppas iallafall att det var nervositet.
trean blev ett wildcard och tog sig vidare till omgång två. Också hon där som blev söt alabama på kortet (otippat enligt eve som tycker hon är rälig) halka med på ett bananskal.
Men inte helt otippat stod vi där med tre estet/musik tjejer i finalen, varav en varit förhandsfavorit sen 2005.
Nog för att det gav en personlig klang till sången, men jag har aldrig gillat läspande inom musikbranchen, och sen valde jag bara med hjärtat. En förhandsfavorit är trots allt en favorit.
Så hatten av för Erika Wallenäs. Du vann min högt beaktade röst.
we will know your name
Det är alltid lite dystert efter lov. Men var det inte lite överdrivet av ettorna att skvätta tårar för det? Kanske någon idiot tänkte igår vid 10.00.
Men alla vet nu. Däremot är det nog ingen som riktigt förstår.
vet inte om det är ett tack och lov eller tyvärr för att man inte kände människan.
Det svider tillräckligt att se nån man faktiskt känner gråta mitt i skolan.
men som alla andra som slutar för tidigt så var han en toppenkille, tydligen.
För man måste faktiskt vara det om Bettan Jensnäs med tårar i ögonen säger att det är för jävligt att den gladaste, trevligaste och mest optmistiska killen i ettan inte kommer till skolan mer. Förresten så älskar vi bara Jensnäs mer för hennes känslosamma sida.
Det hade lika gärna kunnat hända nån av mina säger jag. Det kan hända dig säger mamma till sin dotter som föddes med hjärtfel.
så tydligen blir det doktorn inom kort.
Men alla vet nu. Däremot är det nog ingen som riktigt förstår.
vet inte om det är ett tack och lov eller tyvärr för att man inte kände människan.
Det svider tillräckligt att se nån man faktiskt känner gråta mitt i skolan.
men som alla andra som slutar för tidigt så var han en toppenkille, tydligen.
För man måste faktiskt vara det om Bettan Jensnäs med tårar i ögonen säger att det är för jävligt att den gladaste, trevligaste och mest optmistiska killen i ettan inte kommer till skolan mer. Förresten så älskar vi bara Jensnäs mer för hennes känslosamma sida.
Det hade lika gärna kunnat hända nån av mina säger jag. Det kan hända dig säger mamma till sin dotter som föddes med hjärtfel.
så tydligen blir det doktorn inom kort.
femtionio
Äntligen vaknade man till lov.
En dag utan vare sig jobb eller påsträviga kompisar som alltid lockar med roliga planer och projekt.
Skämt åsido, så är detta den första planlösa dagen på lovet.
Jag hade iallafall inga roande planer för idag, men precis som jag oroat mig för så låg högen med skolböcker kvar brevid sängen när jag vaknade. Jag låtsades som jag inte såg geografiboken överst av alla så jag tog italienska böckerna och satte mig vid datorn. Jag pluggar bäst där, jag får ordning på sakerna där och framförallt jag lär mig snabbt där. Så nu efter drygt 2 timmar framför dumburken med massa ord och böjningar, som är jobbigt likt både franska och spanska och latin, så sitter allt som en smäck. jag älskar den språkkunniga delen av min hjärna.
Får man ens skriva så? Ida, skärp dig.
vi skippar plugget för en stund.Igår var det tårtkalas hos karin, utan tårta. Det var en enorm besvikelse, istället fick vi sitta och gnaga morötter och dip och sörpla i oss smoothie. Bara för hon fått en friskis-knäpp. Så där satt vi 9 tjejer och bara stirrade.
Åh nej. Så var det verkligen inte. friskisvarianten av tårtan var poppis alabama och hade hon inte bott i en lada mitt ute i ingenstans så hade nog grannarna ringt och klagat på oljudet. Det var mycket mobiler, mycket helgsnack och ännu mer 2008-snack. Hemsedal, Hultsfred, Sverigeturné, Magaluf, Cypern.
Ja, jag längtar. som grädden på moset så innebär 2008 också slut på geografi A.
madde har råttfobi, camilla mörkerfobi, sara tydligen älgfobi. Gissa tre gånger vad jag har för fobi?
Ledtråd:
En dag utan vare sig jobb eller påsträviga kompisar som alltid lockar med roliga planer och projekt.
Skämt åsido, så är detta den första planlösa dagen på lovet.
Jag hade iallafall inga roande planer för idag, men precis som jag oroat mig för så låg högen med skolböcker kvar brevid sängen när jag vaknade. Jag låtsades som jag inte såg geografiboken överst av alla så jag tog italienska böckerna och satte mig vid datorn. Jag pluggar bäst där, jag får ordning på sakerna där och framförallt jag lär mig snabbt där. Så nu efter drygt 2 timmar framför dumburken med massa ord och böjningar, som är jobbigt likt både franska och spanska och latin, så sitter allt som en smäck. jag älskar den språkkunniga delen av min hjärna.
Får man ens skriva så? Ida, skärp dig.
vi skippar plugget för en stund.Igår var det tårtkalas hos karin, utan tårta. Det var en enorm besvikelse, istället fick vi sitta och gnaga morötter och dip och sörpla i oss smoothie. Bara för hon fått en friskis-knäpp. Så där satt vi 9 tjejer och bara stirrade.
Åh nej. Så var det verkligen inte. friskisvarianten av tårtan var poppis alabama och hade hon inte bott i en lada mitt ute i ingenstans så hade nog grannarna ringt och klagat på oljudet. Det var mycket mobiler, mycket helgsnack och ännu mer 2008-snack. Hemsedal, Hultsfred, Sverigeturné, Magaluf, Cypern.
Ja, jag längtar. som grädden på moset så innebär 2008 också slut på geografi A.
madde har råttfobi, camilla mörkerfobi, sara tydligen älgfobi. Gissa tre gånger vad jag har för fobi?
Ledtråd:
