johanssonen

Vid åtta var jag säker på att det var en dödsdömd dag som var i antågande.
Stackars Sara fick återigen höra på mitt gnäll, men som alltid ser hon så intresserad ut så man kan ju inte låta bli.

Anyway, dagen blev inte fullt så hemsk som jag var orolig för. Istället blev den ganska bra, bland annat blev jag färdig med min svenska uppgift som ska redovisas muntligt på tisdag, utan papper. Den kommer göra det extra tydligt vilken oseriös klassmedlem jag är. Alla andra ska prata om ungdomars alkoholvanor, hustrumisshandel och annat döseriöst. Själv ska jag med glimten i ögat prata om den typiska svensken i fem minuter. Mellan de ämnena finns ett samband som bara gud vet var det kommer ifrån, men bevisligen finns det där eftersom Jensnäs ser framemot mitt framförande. Åh gud.

Försöker att koppla ihop mobilen och datorn för att visa er vad jag menar med rubriken. Men det går inget vidare, det går inte alls faktiskt.
Så tills vidare får ni använda fantasin. Det blev blont alabama, det blev kort alabama och det blev lugg.
trots att det blev två timmar i den där stolen så blev det två roliga timmar, den sista halvtimmen var det jag och två galna frisörer i lokalen som hånade Peter Borossi på lugna favoriter, diskuterade tatueringar och förbannade vädret. Frisörer är ett konstigt folk.