johanssonen

Det är mitten av juli och jag kan fortfarande räkna mina strandbesök på en hand.
Det är nåt som inte stämmer.
Idag trotsade jag dock orkanen och gjorde ett tappert försök på garnberget i Långasand med syster och kompani.
Men icke, så det fick bli den gula stugan på poppelvägen istället.

Igår var det träning.
För en del.
Men inte för mig som fortfarande har lårkaka på smalbenet. KOAGULERAT BLOD är diagnosen för ev. läkarstudenter som läser detta.
För oss dödliga innebär det att jag helt enkelt inte kan springa.
Men ändå var jag där, som vanligt. Det är nåt fel på mig.
Sen var det snabbis hem, käk ,dusch och klädbyte.
Och sen till Madden i skrea och ett glatt gäng.
Vi drack, käka choklad, lira Wii åkte rutchkana och babblade.

Stina är en riktig entertainer.
Madde: Jag såg en blottare på vallarna en gång.
Stina: Men madde, det är väl inte så sjysst att du berättar för alla att jag kuta runt där naken?