johanssonen

Jag är ungefär död.
Men det bjuder jag på efter en kväll som igår då det mesta stämde. Eller nej, det mesta var faktiskt väldigt ovanligt och otippat och inte alls som det brukar. Men förändring gör gott som man brukar säg, och kul hade vi/jag.
Hade inga som helst svårigheter med att fördriva tiden till 02.25 då bussen skulle ta oss till Slöinge.
Sara fick något konsigt infall och fick för sig att bussen skulle gå 02.40. Hon var så säker så hon skulle bjuda mig på en pizza om det var fel.
02.20 stöter vi på kusinvitamin som är veteran på nattbussen. Enligt henne ska bussen gå 02.25.
Vid det laget hade vi ca. 4, 5 minuter på oss att ta ut pengar och ta oss till bussen. Jag har aldrig sprungit så fort mellan Havets pizzeria och uttagsautomaten vid banken. I med kortet, sen visar det sig att jag bara kunde ta ut 500 lappar där och det skulle inte bli så poppis på bussen, nästa automat är lämpligt nog ur funktion. Första ideén är att springa upp till gallerian och ta ut pengar, men då skulle vi definitivt inte hinna med bussen.
Men tillslut fick vi iallafall ut pengar vid nordea, Sara skulle skynda på det lite och så fort mojängen spottade ut mitt kort igen så tog hon det och sprang. Hon vill tydligen bara ha mig för pengarna.
Så efter att ha sprungit genom princip hela stan så fick vi iallfall vänta på bussen ett tag.
Igår kändes det inte alls att jag hade sprungit det där maratonet, men imorse informerade mina benhinnor mig om att de fått en smocka igår.

I vilket fall så var det en nytänkande kväll igår som bjöd på det oväntade och flera lärdomar. Som t.ex. hur man inte plankar in på Bratt. Vakten var inte alls lika road av det som vissa andra.
Kombinationen sara, alkohol och tider stämmer inte alls överens. "Syskonkärlek ter sig tydligare på Harrys" .

Jag tror jag fick se ett sånt leende jag behövde se igår. Jag tror jag fick höra det jag behövde höra igår.

Tack för igår Falkenberg.
Jag är död. Jag ska aldrig mer spela fotboll i stekande sol ungefär.