johanssonen

Det är inte varje lördag jag öppnar mitt fönster på vid gavel och kryper ner i kojen kl.21.00, sätter radion på sleep om 30 minuter och blundar. Enligt mamma sov jag 21.15 då hon kom hem från jobbet.
Pigg som en mört hoppade jag ur sängen imorse vid nio, slängde på mig matöppetuniformen, satte håret i en tofs och gick ner till köket, bredde två mackor och tog ett glas oboy sen satt jag och pappa ute i den tidigt stekande solen och svettades i en halvtimme innan jag satte mig på ragnar och styrde mot Slöinge.
Sen gick jag i 4,5 timme och längtade ut i solskenet och hem till stranden. Blev typ lila av avundsjuka när hela slöinge kommer in, tittar på mig och beklagar sig åt mig för att jag måste jobba i detta vädret. mm, det var himla synd om mig idag.
Sen när klockan äntligen var två och himlen var blå och minst 60 grader ute på lagret så sprang jag ut till moppen. Jag hann öppna den tunga plåtdörren, sen öste regnet ner.Thats it.
Sen var det hem och vända, slänga i sig käk och sen ner till Slöinge för match. Regnet från jobbet tände ett hopp om att det skulle bli en skön match i inte allt för varmt väder. Men inte fan slutade solen skina eller värma.

Jag fick mitt första kärringstopp idag. Mitt på IP, med halva damlaget som publik + föräldrar och Bengan.
Bengan blev så lycklig så det skulle inte förvåna mig om han tar tag i micken på lördag och upplyser samtliga invånare i Slöinge om att jag fick det där kärringstoppet.

på nåt sätt lyckas jag alltid vara på fel plats vid fel tidpunkt. Det är ödet.Att jag inte ger upp.