Solen var full
och jag sken.
Nej, så var det verkligen inte alls. Mitt festsug var större än på länge, men inte fan blev det fest för det. Jag gillar mitt liv, så himla mycket. Typ. Efter en trög lördag vid datan, tog jag moppen till Jonsson. Käka grillat, snackade om allt mellan himmel och jord. Just like the old good days.
Gjorde ett tappert försök att sätta oss in i "Den svarta dahlian" men det var något sånär omöjligt, så vi gav upp och gick till kallhaga istället. Om jag inte minns fel gick vi dit för att bada, men det slutade med att vi satt på hopptornet och pratade tills det var becksvart ute. Eller mörkare rättare sagt. Sen tog vi en tripp tillbaka till det ljuva 90-talet och spelade sällskapsspel med åldersgräns på 3-7 år. Jag fick mig ett gott skratt när lovisa inte klarade det som en 7 åring uppenbarligen förväntas klara. Men det skrattet satte jag i halsen när jag faktiskt misslyckades totalt och faktiskt förlorade.
Sen blev det hemfärd och efter den insåg jag två saker :
- Mp3 är en extremt underskattad pryl.
- Mopedlukt är bland det äckligaste som finns.
Men trots avgasodören som omgav mig så lyckades jag somna tillslut. Men snart var det slut på friden när jag sönderbombas av sms. Bara för att den där Herlog får vad hon vill ha;)
Så imorse var det bara att slänga på sig crew outfiten och köra ner matöppet och lukta så där äckligt igen, helt onödigt att gå upp en halvtimme tidigare för att duscha då alltså.
När arbetsdagen där äntligen var slut var det bara att komma hem, lägga sig i solstolen och läsa historian. De första 20 sidorna lyckades jag hålla koncentrationen uppe, men när jag sen insåg att jag inte ens hade läst hälften så svalnade gnistan en aning. Men jag tog mig igenom hela första världskriget och överlevde (skämt åsido).. När jag sen inte lyckades lokalisera mina naturkunskapsböcker så satte jag mig på moppen igen och körde till IP och kollade på match.
Jag är så himla bra. Idag är jag nöjd med mig själv, jag har jobbat, jag har pluggat och jag har gjort en guldstjärna-i-kanten-insats för att bevara slöinge goifs flickfotboll.Tror jag.
Inatt drömde jag världens bästa dröm. Ni vet sån dröm så man bara vill sova hela dan, men ändå inte för man skulle bli så besviken om drömmen inte kom tillbaka.
Jag har försökt intala mig själv att jag nog faktiskt har drömt drömmar förr, som har slagit in. Men mitt andra jag bara sitter och lyssnar och hånskrattar.
Han är så 2006.
Du är så 2007.
Nej, så var det verkligen inte alls. Mitt festsug var större än på länge, men inte fan blev det fest för det. Jag gillar mitt liv, så himla mycket. Typ. Efter en trög lördag vid datan, tog jag moppen till Jonsson. Käka grillat, snackade om allt mellan himmel och jord. Just like the old good days.
Gjorde ett tappert försök att sätta oss in i "Den svarta dahlian" men det var något sånär omöjligt, så vi gav upp och gick till kallhaga istället. Om jag inte minns fel gick vi dit för att bada, men det slutade med att vi satt på hopptornet och pratade tills det var becksvart ute. Eller mörkare rättare sagt. Sen tog vi en tripp tillbaka till det ljuva 90-talet och spelade sällskapsspel med åldersgräns på 3-7 år. Jag fick mig ett gott skratt när lovisa inte klarade det som en 7 åring uppenbarligen förväntas klara. Men det skrattet satte jag i halsen när jag faktiskt misslyckades totalt och faktiskt förlorade.
Sen blev det hemfärd och efter den insåg jag två saker :
- Mp3 är en extremt underskattad pryl.
- Mopedlukt är bland det äckligaste som finns.
Men trots avgasodören som omgav mig så lyckades jag somna tillslut. Men snart var det slut på friden när jag sönderbombas av sms. Bara för att den där Herlog får vad hon vill ha;)
Så imorse var det bara att slänga på sig crew outfiten och köra ner matöppet och lukta så där äckligt igen, helt onödigt att gå upp en halvtimme tidigare för att duscha då alltså.
När arbetsdagen där äntligen var slut var det bara att komma hem, lägga sig i solstolen och läsa historian. De första 20 sidorna lyckades jag hålla koncentrationen uppe, men när jag sen insåg att jag inte ens hade läst hälften så svalnade gnistan en aning. Men jag tog mig igenom hela första världskriget och överlevde (skämt åsido).. När jag sen inte lyckades lokalisera mina naturkunskapsböcker så satte jag mig på moppen igen och körde till IP och kollade på match.
Jag är så himla bra. Idag är jag nöjd med mig själv, jag har jobbat, jag har pluggat och jag har gjort en guldstjärna-i-kanten-insats för att bevara slöinge goifs flickfotboll.Tror jag.
Inatt drömde jag världens bästa dröm. Ni vet sån dröm så man bara vill sova hela dan, men ändå inte för man skulle bli så besviken om drömmen inte kom tillbaka.
Jag har försökt intala mig själv att jag nog faktiskt har drömt drömmar förr, som har slagit in. Men mitt andra jag bara sitter och lyssnar och hånskrattar.
Han är så 2006.
Du är så 2007.
Kommentarer
Trackback
