Sömnpiller

Det är ungefär så här trögt att åka buss; Idag slutade jag som vanligt så att jag skulle tagit 16.20 bussen hem. Men eftersom mina fotbollskor redan gett upp för säsongen så skulle jag och broder upp till varberg för att byta till några helare. Vi hann alltså upp till varberg, köra fel en gång. In på bareko, vänta på hjälp, förklara vad det var. Bestämma oss för ett par andra och sen ta oss hem igen i värsta rusningstrafiken. Bilen stannade utanför dörren 16,52, hade jag tagit bussen hade jag varit på samma ställe 16.55.
Japp, precis så smidigt och enkelt är det att åka kollektivt. Till på köpet så hade jag faktiskt möjlighet att sova i bilen, vilket var väldigt uppskattat. Det är näst intill en lyx på buss 350, är det ingen kär kamrat som man ska socialisera med så kan du ge dig fan på att ahmed abdulla bersha och hans kompisar sitter bak och lyssnar på deras nationalsång. Missförstå mig rätt, jag har ingenting emot att de sitter där bak och pratar om minför dagen snygga frisyr eller vad det är dom pratar om. Men vill man sova så vill man sova.

Och det är i princip precis vad jag vill göra nu. Seg dag i skolan, och inte blev man så uppiggad av att få tillbaka nationella engelska provet...och inte blir man så pigg av att veta att när naturkunskapslektionen väl är slut så har jag en hel eftermiddag och kväll framför mig med att plugga det jävla skitämnet för att rädda mitt betyg. Inte för att jag räddar det kanske, men jag håller kvar det kanske. Med tanke på mina meriter så var jag helt enkelt tvungen att skippa träningen för att plugga. Japp, du hörde rätt. Ida madeleine Johansson stannade hemma från träningen för att studera. Miracles happen. Så knäpp blir man av 1,5 timmar med Ranja. Inte bara knäpp, man blir för jävla trött också.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0