johanssonen

Jag skulle kunna stanna världen idag. Eller inte rent praktiskt stanna dagen, fel ordval av mig. Världen skulle kunna stanna idag kanske låter bättre. Den hade gärna fått stanna idag, det hade inte gjort något.
Om vi rent hypotetiskt skulle säga att vi stannade nu, att det aldrig mer hände något. Att från och med nu skulle jag bara sitta här i stolen och bara tänka över vad jag gjort. Då skulle man lugnt kunna säg att jag slutade när jag var på topp, efter en perfekt helg och en perfekt vecka.

Men tillbaka till verkligheten så ska jag testa en ny grej ikväll, istället för att sitta uppe och vänta på att jag ska bli sömnig ska jag lägga mig i min säng och tvinga mig själv till sömn. Nog är jag trött alltid, jättetrött. Men inte fan kan jag sova för det. fast efter en 8 till 4 dag i skolan (som innehöll en lektion baserad på stensorter) och några timmars kneg på matöppet(ja, jag föll tillbaka till gamla vanan) så borde jag faktiskt vara ganska trött.

Den omnämnda stenlektionen var precis så innehållsfattig man kan föreställa sig, det var först när 06SPC vågade slå sig fria (förlåt lovisa) från Monicas klor som det blev lite fart. Dock förvandlades vår trevliga konversation till 20 frågor riktade mot ett enda offer, jag, eftersom pojkarna insåg att de visste alldeles för lite om tjejerna i klassen. Men som vi alla surt fått erfara så kan man inte lita på dem, så fick de icke helt omtyckta kryptiska svar.

Äntligen fredag tänker jag och säger godnatt.