johanssonen

För er som inte fattade det tidigare nämnda långsökta skämtet:
Karin, Sanna, Amanda och moi gömde oss undan solens sista strålar igårkväll på Röda Kvarns andra salong.
Sex and the city, och tro det eller ej men den var bra och jag skulle kunna se den igen. Surprise!

Även imorse förbannade jag mitt schema när jag såg solen skina likadant som igår. Så med halvöppna ögon pallrade jag mig ut i trädgården och la mig i solstolen och tog några timmars sömn där också. Det skulle ju bara bli några timmar... men inte helt otippat ser jag nu ut som en kräfta. Och fått höra det hela eftermiddagen på jobbet.
Det är mitt öde att jag ska vara röd i ansiktet på sommaren.

Medans resten av världen är på popquiz, poolparty personalfest eller nåt annat kul som börjar på P. Eller vilken bokstav som helst, det är inte så noga. Jag är strandad i Ugglarp och kommer ingenvart, övergiven av min familj sånär som på en uppkäftig tolvåring som lagt beslag på tv:n. Hans argument är att jag kan gå upp en trappa och kolla på nån av de tv:orna (plural?). Måhända ett ganska slagkraftigt argument, men av ren princip borde det vara han som går upp.

Plötsligt kände jag hur mycket svett jag luktade efter dagens jobb och cykelfärd.
Dusch.