This is the year
apropå rubriken har jag de senaste tre åren haft just de 4 orden som någon slags slogan första veckan i januari.
Jag har väl på något envist sätt hoppats att jag tillslut ska få rätt, att this really is the year. Fast mina krav på ett sådant år har aldrig uppfyllts, men eftersom vi alla vet att jag inte kan erkänna fel så har jag sådär i slutet av december, när det närmar sig en sammanfattning, på något sätt vridit synvinkeln ungefär 876 grader och uppfyllt kraven. Men jag har ju nu faktiskt erkännt att det ärligt talat aldrig har blivit ett sånt år jag har tänkt mig. Så därför börjar vi ytterliggare ett år med This is the year, slagorden från en av Marits bättre låtar, och ställer endast ett krav. Att jag inte ska ha några förväntningar alls.
Jag kommer vakna den 6 juni, med en förjävlig huvudvärk förvisso, men helt jävla vilsen. Men det är okej, för jag förväntar mig inget annat.
och för er som skiter i mina djupa tankegångar utan bara är här för att veta var jag höll hus igår så:
Vi avböjde alla destined-to-fail-fester i stora lokaler, med internationell inbjudan, åkte till ica och köpte två bärkassar mat och ställde oss sedan i ett kök i Asige och tillagade förmodligen 2008-års bästa middag.
Ja, vi hade förbannat trevligt. Hur hade ni det egentligen?
Och istället för att sitta hånga och klunka i oss alkohol och vänta på samtal från någon som kunde tänka sig att ha med oss på fest.
Så satt vi istället i lugn och ro och pimpla vin, spelade spel snacka skit och gjorde tillslut ett eftertänkt urval om vilken lokal vi skulle förgylla med vår närvaro.
Vi valde Kristinas Lanthandel.
Så här med facit i hand var det ett väldigt bra val.
För 2009 kunde knappast fått en bättre start, och att vakna i det sällskapet med strålande sol och minusgrader utanför dörren var rent ut sagt toppen.
Jag har väl på något envist sätt hoppats att jag tillslut ska få rätt, att this really is the year. Fast mina krav på ett sådant år har aldrig uppfyllts, men eftersom vi alla vet att jag inte kan erkänna fel så har jag sådär i slutet av december, när det närmar sig en sammanfattning, på något sätt vridit synvinkeln ungefär 876 grader och uppfyllt kraven. Men jag har ju nu faktiskt erkännt att det ärligt talat aldrig har blivit ett sånt år jag har tänkt mig. Så därför börjar vi ytterliggare ett år med This is the year, slagorden från en av Marits bättre låtar, och ställer endast ett krav. Att jag inte ska ha några förväntningar alls.
Jag kommer vakna den 6 juni, med en förjävlig huvudvärk förvisso, men helt jävla vilsen. Men det är okej, för jag förväntar mig inget annat.
och för er som skiter i mina djupa tankegångar utan bara är här för att veta var jag höll hus igår så:
Vi avböjde alla destined-to-fail-fester i stora lokaler, med internationell inbjudan, åkte till ica och köpte två bärkassar mat och ställde oss sedan i ett kök i Asige och tillagade förmodligen 2008-års bästa middag.
Ja, vi hade förbannat trevligt. Hur hade ni det egentligen?
Och istället för att sitta hånga och klunka i oss alkohol och vänta på samtal från någon som kunde tänka sig att ha med oss på fest.
Så satt vi istället i lugn och ro och pimpla vin, spelade spel snacka skit och gjorde tillslut ett eftertänkt urval om vilken lokal vi skulle förgylla med vår närvaro.
Vi valde Kristinas Lanthandel.
Så här med facit i hand var det ett väldigt bra val.
För 2009 kunde knappast fått en bättre start, och att vakna i det sällskapet med strålande sol och minusgrader utanför dörren var rent ut sagt toppen.
Kommentarer
Trackback
