johanssonen

Jag tror det hela började för mig igår, började på riktigt mena jag. The time of my life, studenttiden.

Alla (eller iallafall de som orkade sig dit) Sp3orna hade hälsodag igår, vi började på motionshuset med svettis och skuttis. Sedan brandinformation som ingen riktigt förstod poängen med. Sen fick vi dansa, och om alla inte var partysugna innan så blev man det definitivt då. Och efter det blev det bara bättre.

Det var en av de bättre förfesterna, handplockat sällskap, nästan skräddarsytt för mig och som grädde för moset var det nog topp 3 av studentfesterna.

Jag hade askul och skulle kunna kalla det en nytändning. Plötsligt blev allt så mycket roligare.

Eller ser jag ut att ha tråkigt?

Dagen efter var inte mycket sämre.
Alarmet 06.30 tystade både jag och Alexandra ganska snabbt, istället bestämde vi oss några timmar senare för att skippa andra och sista lektionen också och istället ha en softardag med film. Filmen blev Brokeback Mountain, och vi kan väl säg att det lär dröja innan vi ser den igen. (var den verkligen så dålig sist?) Men mitt i alltihop ringer telefonen och vårt sällskap behövdes i stan. Så in i bilen hoppade vi och höll tummarna för att farbror blå inte var ute på vägarna idag. Sen satt vi i matsalen med ett gott litet gäng och pratade bort flera timmar. Så många timmar att den där andra och sista lektionen jag nämnde, hann både börja och sluta utan att vi infann oss där. När alkoholhalten var under kontroll satte jag mig bakom ratten på min kidnapparbuss med Chawlie och Alexandra och bara körde.körde, och körde.
och efter många turer hit och dit sitter jag halvdöd i tv-soffan och gör upp ett manus i huvudet för vad jag ska säga för att hålla min bästa kompis på rätt väg.

och jag är lycklig.