when you walk into the room.

känslan smyger sig på mig att allt håller på att rasa samman.
Min ekonomi är så gott som obefintlig, eller en ekonomi finns det ju. En usel sådan.
Min pluggambition går på sparlåga. Jag kommer fråga mig själv i juni varför jag inte bara bet ihop och läste det förbannade engelskahäftet om alla förbannade amerikanska presidenter. jag vet det så väl, men vad hjälper det?
Jag känner min egna piska jaga på mig att köpa tyg till min balklänning. Fram tills idag har jag haft modell och färg klar, men sen var det som att jag plockade ur hela idén ur mitt huvud och bara knycklade ihop den och spottade på den.
Nu har jag 12 bilder i en mapp på datorn. 12 bilder som helst bara ska smälta ihop till en. 12 bilder och 12 tusen färger.

det plus att jag inte har några kläder, keligaste frisyren, sjaskigaste hårfärgen och strängaste schemat.

men trots allt det där så vaknar jag lycklig om dagarna nuförtiden. Varför kanske ni frågar er?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0