det som händer händer men fötter består

och vi hade det så jävla bra.
Från början till slut var himlen blå och solen sken, rent hypotetiskt sett.
och om ni undrar varför två tjejer sprang runt med plastband i håret så var det för att det var starten på vår abba-vår, eller greenpeace, kalla det vad du vill. Det är vår grej iallafall.
Men hur kunde tiden på grand gå så fort? och hur kunde "efterfesten" bli så sen?
och varför kunde jag och sanna inte sova mer än 3 timmar och sen satt och kolla på nyhetsmorgon?
det är frågor, och inga svar. om det inte duger med svaret att vi hade så jävla roligt så vi hann inte ens tänka på tiden.
 och som grädde på moset fick vi en riktig "dagen-efter-dag" med tv, mcdonalds, videomix och städning.

dagens statement är att diskmaskin borde vara en mänsklig rättighet.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0